En kontrastrik marsvecka 2008 ...

December, januari, februari och halva mars gick utan att det blev vinter. Buskar och träd 
började få stora knoppar. Blåsipporna blommade ovanligt tidigt. Skulle det verkligen
inte bli någon vinter, skulle vi klara oss, eller rättare sagt, skulle alla växter som
redan kommit en bra bit på väg klara sig. Nja ... det var nog för bra för att vara sant. 
För visst kom vintern. Och den kom på allvar till påsk. Temperaturen kröp ner till 
minus 10 på nätterna. Det blåste en isande kall vind och snön låg vit som på ett julkort.

Jag tänkte visa denna marsveckas kontraster genom några bilder. Från vår till vinter. Men 
även om det råkar vara vinter nu så vet vi ju att våren kommer, och då kommer den på allvar.




När jag var på trädgårdsmässan i Sollentuna köpte 
jag påskliljor. Den 15 mars stod dom i full blom ...







... men pärlhyacinterna, som jag också köpte 
på mässan, var i det närmaste utblommade ...






Då det var ett härligt väder bar jag ut blommorna för 
att få bästa möjliga fotoljus. Så bilderna ovan tog jag 
alltså utomhus, liksom bilden på denna lilla söta viol ...






Den 16 mars bjöd på strålande sol. Vi beslöt oss för att ta bilen och åka till ett område
i utkanten av Södertälje som heter Enhörna. Där är så mysigt. Det tar inte lång tid att
åka dit från Södertälje centrum och ändå känns det som om man är ute på landet ...






Vi kände för att se Mälarens vatten och åkte därför ner till Sandvikens brygga. När vi kom dit var 
vattnet ett med himlen. Det var mäktigt att se himmel och vatten mötas i en mjuk turkos omfamning. 






Den lilla bänken såg inbjudande ut ...






... det kändes verkligen som vår ...






... och det tyckte nog också detta andpar ...






Men så började det blåsa lite lätt. Man såg
att vattnet direkt ändrade karaktär. Det var
inte längre ett med himlen. Inte längre turkost ...






Nu kände vi att det började bli lite kallare vid vattnet. Vi hade varit
ute en bra stund och bestämde oss för att dra oss hemåt. Vi passerade ett 
hus som hade ett fantastiskt läge vid vattnet. Inte fel att bo där inte ...






Och inte här heller för den delen ...






När vi kom hem igen bestämde jag mig för att gå en promenad till "min" blåsippsbacke
för att se hur långt sipporna kommit. På vägen passerade jag dessa söta videkissar ...






Och visst stod dom där i backen, de små blå. De vände sina söta ansikten mot mig ...






Likt en mamma som vakar över sina små lite ystra barn ...






Helgen var slut. Nu var det dags för en ny arbetsvecka men en kort sådan för 
nu närmade sig påsken. Jag behövde inte köpa några påskblommor för onsdagen den 
19 mars fick jag en underbar bukett i karamellfärger. Stort tack Åsa och Eva för den. 
Den innehöll (förutom ljuva tulpaner) två av mina absoluta favoriter, rosa ranunkler ...






... och blå anemoner ...






Påsk ja. Nu skulle det väl vara vår eller ...? Det tyckte nog denna koltrast 
också som satt där i snön och undrade vad det egentligen var som hände ...







Långfredagsmorgonen var klar och kall men snart drog ett snöoväder in. Det snöade ymnigt 
i flera timmar. Det blev kaos i busstrafiken med många inställda bussar men på eftermiddagen 
så sprack det upp igen. Jag gick ut en liten promenad ...







Det känders mer som jul än påsk ...






Men visst var det vackert med de snötyngda grenarna ...






Och de gula nybyggda husen lyste i gläntan ... min gamla glänta där jag så många gånger fångat 
älvorna på bild när de dansade i dimman under sena sommarkvällar. Nu ett minne blott ...






Så plötsligt ... något blått lyste i snön. Det kunde väl inte vara ...






... jo det var det ... Några tappra blåsippor trotsade kung Bores angrepp ...






Visst var det härligt att se de tappra blåsipporna men
samtidigt så kändes det lite trist för jag visste det 
skulle bli väldigt kallt de kommande nätterna. Dom 
skulle behövt ett skyddande snötäcke över sig.

När jag varit ute på min promenad så skulle vi åka och
handla mat. Vi tog då vägen förbi Södertälje centrum 
där man ställt upp ett "påskris". Ja egentligen en björk, 
fullt utrustad med påskfjädrar. Jag kan tillägga att 
björken hade man tagit i kanten av min "gamla glänta", 
som jag skrev om förut. Hoppas det inte blir en vana 
för då försvinner väl alla björkar därifrån också. 

Men ... tre bilder på den smyckade björken får avsluta 
denna kontrastrika vecka. Nu väntar vi bara på att kung 
Bore ska ge upp och släppa fram den efterlängtade våren ...