Onsdag kväll - 2 maj och torsdag morgon - 3 maj - väntans tider ... Jag hade egentligen packat allt redan den 1 maj. Hade bara lite småplock kvar. Ju längre kvällen led så började det pirra så där förväntansfullt i magen. Så där som det gör när man har något härligt framför sig. Jag satte både klockradion och mobilen på ringning. Halv-fem gick jag upp. Tvättade och torkade håret. Drack ett glas fil och läste igenom tidningen. Vattnade alla blommor och kl 06:10 bar det av mot Arlanda. Vi hann inte långt förrän det blev stopp på motorvägen. Nu började det kännas lite nervöst i magtrakten. Men det rullade på och vid Alby-avfarten släppte kön. Det var tät trafik ända tills vi passerat Haga norra men därefter flöt det på bra och det var egentligen aldrig någon risk att vi skulle komma för sent då vi sett till att vara ute i god tid. Uppe på Arlanda så checkade vi in och gick sedan för att ta oss en morgonfika. Kaffe med ostmacka fick det bli, och ett glas färskpressad juice ... mycket gott. Nu återsåg vi också "gänget" från våra tidigare resor. Det var ett kärt återseende. Det var så kul att träffa alla igen. Och där fanns massor med andra trädgårdsälskare som skulle bli nya trevliga bekantskaper under resan. Och där var våra reseledare Britta Foukakis och Ulla Hårde. Britta hade jag rest med tidigare, redan 1995, på en målarkurs på Mallorca. Det var en härlig, inspirerande, lärorik resa så jag anade att också denna resa skulle bli härlig. Efter ca en timmes försening (p.g.a. brist på flygledare) var vi äntligen på väg till Edinburgh. Planet skulle ha gått 09:30 men vi fick ingen slot-tid förrän 10:20 och vi var inte i luften förrän 10:30. Men flygresan gick snabbare än tidtabellen så vi blev inte så mycket försenade trots allt och innan vi visste ordet av ... ... så var vi då äntligen i Skottland ... Det gick snabbt att få ut bagaget och det gick snabbt att komma iväg med bussen. Äntligen var vi där. Vädret var strålande. Himlen klarblå och det var varmt och skönt. Jag njöt av landskapet som rusade förbi utanför fönstret. Denna första dag skulle vi besöka trädgården ... ... Glenarn i Helensburgh ... ... som ägs av Sue och Michael Thornley. Vi började med att äta hemlagad lunch i trädgården ... vilken härlig start ... Efter lunchen blev det promenad i den fantastiska trädgården. Här var så rogivande och avkopplande att vandra runt. Fåglarna sjöng och guldazaleorna doftade. Engelska "Blue Bells" lyste i de gröna mjuka gräsmattorna ... ... i fjärran skymtade Gare Loch i soldiset ... ... blandningen av "vanlig skog" och "rhododendronskog" tog nästan andan ur mig ... ... ibland är ord överflödiga ... ... en trappa med mossbelupna trappsteg inramad i rödaste rött ... ... rödorange blomsterprakt mot ljusgrön vårgrönska ... ... ljuva små vattendrag ... ... gångvägar beströdda av nedfallna blomblad i djupaste rött ... ... slingrande vägar genom djupaste skog ... ... som en djungel i färg ... ... flödande ljus och flödande färg ... ... och avslutningsvis några närbilder. Först ut, en bländande vit magnolia ... ... en mörkröd trädpion ... ... en azalea lysande som en vacker karamell ... ... en härligt blålila rhododendron ... ... en klarröd kamelia ... ... och Rhododendron falconeri. Ett jättelikt träd uppdraget från frö av Joseph Hooker 1849 ... Efter en härlig eftermiddag i denna ljuvliga trädgård var det dags att dra sig till bussen för att åka vidare till den lilla byn Drymen nära Loch Lomond där vi tog in på ett jättetrevligt hotell, Buchanan Arms ... När jag packat upp och installerat mig på hotellet tog jag en liten promenad i de sköna omgivningarna innan det var dags för middag ... Maten var mycket god. Tre-rätters förstås. Jag åt soppa till förrätt. Cannelloni till huvudrätt och hallonmousse till dessert. Den tidiga morgonen gjorde att jag var jättetrött och jag drog mig tillbaka till rummet direkt efter middagen för att ta ett bad och för att skriva ner dagens intryck i min dagbok. Jag somnade så fort jag lade huvudet på kudden ... Dag 2 ...