Lördag den 10 juli 2004 ... avresedagen

Jag steg upp kl 04:00 på lördagmorgonen. Det var mulet ute men ändå 
rätt  ljumt i luften. Jag gick ut i uterummet för dricka ett glas filmjölk 
och ögna igenom tidningen. 

Innan det var dags att gå in och göra sig i ordning gick jag en sväng i 
uterummet för att titta till mina blommor. Eftersom det var mulet och 
klockan ännu inte 04:30 så var det ganska mörkt. Min vackra vita pelargon 
lyste intensivt ikapp med de gula "Creamery" på fönsterbrädan. Änglatrumpetens 
första knopp var på väg att slå ut och och min "hanging basket", fylld med 
blommor i vita och blekrosa färger, kastade sitt intensiva ljus mot mig 
som en lysande discokula.

Klocka 05:00 blev jag så hämtad och vi åkte upp till Arlanda. Där var 
lördagsrushen i full gång. Vi checkade in i automaten men fick ändå köa 
när vi skulle lämna väskorna. Tre gånger fick vi visa passet innan vi 
äntligen satt på planet ...


... det var en härlig känsla att flyga in över London ...




... och trots att vi fick circla ett tag så landade vi före utsatt tid.


När vi alla samlats vid bussen så var det dags åka iväg för att besöka 
vår första anhalt denna dag, Waddesdon Manor från 1870-talet ...





Där fanns Baron Ferdinand RothschildRothschild's samlingar av 1700-tals
möbler, renässansmålningar mm. Vi började med att gå en en tur i det
storslagna slottet innan vi gick ut för att få oss lite lunch. Vi planerade 
att äta på The Stables men innan vi kommit så långt drog det in ett 
rejält åskväder som vi fick söka skydd för...  





Det bästa med åskväder är att dom håller inte på så länge och 
snart sken solen igen och vi kunde bege oss mot lunchen ...





Vid The Stables åt vi soppa med bröd och en kall öl. Det smakade 
ljuvligt för nu hade vi hunnit bli riktigt hungriga. När vi ätit gick
vi tillbaka upp till slottet för att titta på de utsökta planteringarna
med sommarblommor, bland annat pelargoner och flitiga Lisa ...





I en rosa och ljusblå rabatt hade man satt grupper med silverek
vilket var riktigt effektfullt ...





Nu hade vi tänkt gå till rosenträdgården men ... jag sa ju 
förut att fördelen med åskväder är att dom inte är så långvariga. 
Nackdelen är att dom kommer ofta och nu såg vi på himlen att 
ett nytt var kraftigt på gång ...





Regnet gick över snabbt även denna gång och på väg mot
rosenträdgården passerade vi denna "blomsterfågel" ...





Gångarna i rosenträdgården var kantade av blå lavendel och
gul daggkåpa ...





Rosorna var i slutet av sin blomning men en del blommade 
fortfarande med vackra doftande blommor ...





Klockan började nu närma sig 15:00 och vi drog oss mot bussen
för att fortsätta till nästa stopp, en privatträdgård i Aylesbury 
ägd sedan 26 år av Mr och Mrs Brown. Det här var verkligen en 
höjdpunkt. Engelska trädgårdar påminner rätt mycket om min. 
Husen ligger tätt. Det finns ofta en liten gård på framsidan 
och en långsmal på baksidan.

Vi steg in i den "bakre" trädgården via en dörr från gatan ...





Direkt till höger låg ett helt underbart långsmalt växthus.
Åh, om man finge ha ett sådant ...





Här fanns bland annat en stor trappa fylld med pelargoner ...





... en vinranka full med gröna vinklasar som gjorde sig
vackert mot den rosa malvan utanför ...





Träden i trädgården hade Mr Brown drivit upp från frön ...





Rabatterna gick i mjuka böjar ...





... där fanns gångar ...





... sittplatser ...





... och till och med lite vatten ...





Mrs Brown sa att det var en typisk "Maj-trädgård". Hon tyckte
inte det blommade så mycket längre utan var mest grönt. Men vi
tyckte att det var en underbar trädgård och jag fick jättemycket
inspiration för min egen "långsmala" trädgård. Tänk att få in så
många gröna rum på så liten yta ...

Åh vad jag älskar att åka på dessa inspirerade trädgårdsresor ...





Nu var det i varje fall dags att åka till hotellet. Efter uppackning
var det dags för middag. Typisk engelsk med rostbiff och Yorkshirepudding.

Jag drog mig tillbaka tidigt då jag var trött efter att ha stigit upp i ottan. 
Jag skulle ju dessutom skriva ner dagens upplevelser. Då fötterna värkte tappade 
jag upp ett varmt bad som jag kröp ner i. Där låg jag länge och "viftade" med 
tårna i det varma vattnet. 

Det kändes jätteskönt att nybadad krypa ner mellan de svala lakana i sängen
och skriva på reseskildringen innan det var dags att släcka och få en lång
natts sömn innan det var dags för nästa härliga trädgårdsdag ...


Dag 2