Söndag den 11 juli 2004 Idag fick vi lite sovmorgon för bussen skulle inte gå förrän kl 09:00. Vi åt en god traditionell engelsk frukost innan det var dags att bege sig till Hampton Court Palace Flower Show. Nu var det inte bara vi som skulle dit så det var kö vilket gjorde att vi kom fram mycket senare än vi skulle. Vi bestämde därför att stanna 3 kvart längre så vi skulle hinna med så mycket som möjligt. Jag var på Chelsea Flower Show för två år sedan och jag måste nog säga att jag tyckte mycket bättre om Hampton Court. Större och luftigare och omgivningarna är mycket vackrare ...Det är roligt att se visningsträdgårdarna. Det är fantastiskt vad mycket jobb dom lägger ner på dom. Titta bara på denna med vatten fullt av näckrosor ...
Här ett mellanting mellan husvagn och friggebod ...
Om den förra trädgården var lite mer vildvuxen ... ... så är denna betydligt mer pedantisk ...
... "Flower Show" innebär ju givetvis blommor, blommor och åter blommor. Dom har enorma exemplar av både fuchsior och pelargoner ...
Jag köpte 4 jättesöta fuchsior men även frön av luktärter. För att veta hur dom kommer att se ut (om dom nu kommer att blomma) tog jag foton av dom ...
... och rosorna såg ut som på min barndoms bokmärken ...
... och en sådan här "hanging basket" borde man väl kunna ha hemma i Sverige också, eller ...
Dagen gick jättefort. Vi hann med vår favorit också, English Cream Tea ... mmmmmm ... Och så gick jag med i RHS (Royal Horticulture Society) så nu känner jag mig riktigt Engelsk ;-) Vi såg till att gå i god tid till bussen för att hinna se lite av Hampton Court, utanför "showområdet" ...
Och det här skulle jag vilja ha. En tegelmur med en soffa framför och massor av blommor ...
Det är alltid ett härligt skådespel att se alla som köpt jättelika växter lämna mässan vid stängningsdags. En del kom kånkande med stora träd. På motorvägen körde vi förbi bussar där man knappt såg passagerarna för alla växter dom hade i knät och på tomma säten. Men vi förstod dom. Om man bodde i England så skulle man försöka köpa så mycket som det bara gick på en sådan här mässa. Men vi var ju tvugna att hålla igen eftersom det inte går att ta med sig en massa på flyget. När vi kom tillbaka skulle det bli gott med middag. Vi hade just ätit förrätten när brandlarmet gick och vi var tvugna att utrymma hotellet. Jag frågade på skoj kocken om han bränt vid maten men han bedyrade sin oskuld. Det är märkligt, men det var tredje gången jag råkat ut för brandlarm på hotell i England. Det tog lång tid innan brandkåren kom och eftersom det var lite småkyligt ute fick vi gå in i vår buss och sätta oss. Jag hade turligt nog räddat det viktigaste med mig ut, min öl, så den kunde jag sitta och smutta på medan vi väntade på brandkåren. När dom kom kunde dom konstatera att det inte var någon fara och vi kunde därför gå in och fortsätta med varmrätten. Vi hade som vanligt jättetrevligt vid middagen och vid 22-tiden drog vi oss tillbaka. Jag hade tänkt koppla av med ett bad denna kväll också men hur mycket jag än drog på kranarna så var det tji vatten. Vi kollade då med receptionen och dom sa att p.g.a. brandlarmet fanns inget vatten. Dom väntade på reparatör. Det var bara att dra sig tillbaka till rummet och borsta tänderna i mineralvatten. Men ... trots folkträngsel, brandlarm och vattenbrist kunde jag vid sängdags ändå konstatera att det varit en härlig och lite spännande dag. Dag 3