Söndag den 28  mars 2004

Sista natten med gänget fanns en film som hette. Och så kändes
det idag. Vi hade haft det så trevligt och kul tillsammans de
senaste dagarna så det var med ett visst vemod vi konstaterade
att imorgon måste vi faktiskt åka hem. Och det blev ju
inte bättre av att sommarvärmen infann sig på eftermiddagen.

Men nu går jag händelserna i förväg. Vi får backa tillbaka till
morgonen.

Vi började som vanligt med frukost. Då vi skulle åka redan 
klockan 0800 åt vi frukost redan klockan 0700, fast egentligen ...

Idag hade vi en lång färd framför oss. 2,5 timmars bussresa till
Villa Lante i Bagnaio, en mysig liten bergsstad.

Också Villa Lante var en vattenträdgård faktiskt inspirerad av
Villa d'Este. Detta var en gång kardinalernas sommarbostad.

 

Här fanns också formklippta formationer och labyrinter i buxbom

 
Och vackra kamelior ...

 
Den här tyckte jag var jättevacker invid den grå muren ...

 
Mera vatten ...

  
Och mera buxbomshäckar ...

 
Att inte denna båt sjunker som en sten ...

  
När vi sett klart på Villa Lante gick vi ner i byn Bagnaio. 
Det var en liten mysig bergsby med typiskt italienska gränder ...

  
Vid stadens piazza tog vi oss en kopp cappuccino. Jag gick 
på toaletten och när jag tittade ut från toa-fönstret var 
jag bara tvungen att ta fram kameran för att föreviga denna 
grönskande frodiga balkong.

 
Nu var det dags att sätta sig i bussen igen för att åka iväg och
äta lunch. Den skulle vi inta i staden Viterbo. 

Vi hittade en pizzeria och tänkte att när vi ändå var i Italien 
så måste vi ju beställa pizza. Vi satt där med menyerna och valde 
och valde och plötsligt så kom kyparen fram och sa att någon pizza 
kunde dom tyvärr inte servera. Det var ju något snopet. Så jag tog 
in en risotto istället. Den var inte så krämig som man är van att en 
riktig italiensk risotto ska vara men den var god ändå.

Jag tog bara några kort i Viterbo. Men ett av dom var väldigt
typiskt italienskt, med tvätten hängande utanför fönstren ...

 
Efter lunchen var det dags att åka till "Sacro Bosco" eller "Den heliga
monsterskogen". Och när vi klev ur bussen klev vi rakt ut i sommaren!
Det var alldeles varmt och skönt. Den där perfekta temperaturen som 
vi svenskar brukar kalla "svensk sommar". 

Monsterskogen var ett minst sagt udda ställe. Det bestod av en massa
jätteskulpturer som på något sätt smälte in i naturen. Och när solen
kastade sina milt gula strålar genom den skira grönskan knep det till 
i hjärtat av lycka. Även om det fortfarande var senvinter hemma 
så kände man vad som låg och väntade på oss i gamla "Svedala" 
om 4-5 veckor.

Vi gick och strosade i Sacro Bosco och bara njöt av den ljumma 
luften. Överallt var det jättelika statyer ....

 
Och den här var så stor att man kunde gå in i gapet ...

 
Men som sagt, den skira grönskan var det mest njutbara ...

 
Och så dessa ljuvliga fruktträd igen ...

 
Ja det var en härlig avslutning på dagen. Vi stannade på vägen hem för
att handla och jag köpte 1,5 kg parmesanost. Man måste passa på när man 
är i Italien. I bussen satt jag en stund och tittade på dagens fotoskörd.

Innan jag visste ordet var så var vi tillbaka vid hotellet. Dags för
den sista middagen som bestod av pasta, fisk och en helt ljuvlig 
glass till dessert. Choklad och bananglass. Vi hade som vanligt mycket
trevligt vid middagen och när vi var klara beslöt vi oss för att 
betala hotellräkningarna så vi skulle kunna sova så länge som möjligt
morgonen efter. Vi var ju tvugna att packa också.

Väl uppe på rummet packade jag och tog mig en dusch. Kröp ner i
sängen och summerade de gågna dagarna. Kunde konstatera att jag som
vanligt haft en mycket trevlig och lyckad resa. Mycket väl organiserad,
många upplevelser och framför allt hade jag fått nöjet att träffa 
många trevliga trädgårdsmänniskor.